Känslostorm

Jag fick ett mejl i helgen från Ironman. De skickar mejl lite nu och då så reagerade inte så mycket först. Men när jag väl öppnade det så stod det att de skulle öppna registrering idag. Du skämtar?! Finns det alltså en möjlighet att jag kan anmäla mig? Jo det verkar ju som så. Shitt alttså! Wow vilken grej. SÅ med det här i bakhuvudet har jag som inte kunna koncentrera mig så mycket då jag bara tänkt på det här. Vore ju så skoj om det faktiskt gick att få sig en plats 😀 
 
Kl 1 satt jag framför datorn och uppdaterade sidan gång på gång. Så när den tillslut slog om till "register" tröck jag där --> Error, Va? Nej! 😱Haka inte upp dig nu! Jag behöver en fungerande sida! Efter myclet ångest och slit så kom jag iaf till sidan där man fyller i vad man vill registrera: 1 plats. Tryckte på Fortsätt --> "den artikeln du valt är inte tillgägnlig, men försök igen om en stund." Uppdaterade gjorde om massa gånger ända fram till jag tillsut fick beskedet SLUTSÅLT! 😭😭😭
 
Fattar ni hur ångesten och frustrationen bara sköt i höjden, samtididgt som en stor tomhet bara öppnade sig 😥
 
Jag har ju redan en gång blivit nekad plats men det här kändes mkt jobbigare. Jag hade nu liksom verkligen byggt upp ett stort hopp och glädje att ja det finns en chans, den må vara hemskt liten men den finns. sen drar nån bara bort mattan för att hemsidan typ krashar för det är så många som vill in sen så är platserna slut. Nä fasen livet känns just nu jäkla pissigt. Men det går över, men just nu är jag inte glad nånstans inte. 
 
Det finns platser kvar i Lathi i Finland det är ju inte så långt från Helsingfors så man tar båten över med bil och så ett par mil så är man framme ;) Men nja det blir inte riktigt samma sak. Lite för stort projekt tror jag. 
Aja nu blir det till att sova bort det här och ta tag i mitt i övrigt redan fullspäckade liv.