Jag är ju som småsugen på att bli cykelinstruktör och eftersom många cykelpass är wattbasserade så hade det vart fint att ha ett mer korrekt värde än det man knapprar in lite på en höft. Så i söndags fanns det ett tillfälle jag kunde gå på ett cykel watt-test. Lite läskigt då jag misstänker att det blir grisigt och jobbigt. Men men så måste det ju vara 😉 😅

Var lite orolig att benen skulle säga ifrån pga lördagens BP. Benen var väldigt möra efter det passet. Men kände som inte av de på morgonen så det var ju bra det. 

Att det blev jobbigt var det inget snack om saken om att det blev. Men det var inte bara det fysiska som var utmanande utan det mentala var verkligen en jättestor del i det hela. Första utmaningen var att cykla på, under 5 minuter. Det skulle kännas sjukt jobbigt men man skulle orka liksom. Ett RPM på mellan 80-100. Det kändes som dom längsta 5 minuterna ever! Men inte nog med det. Det var bara ett smakprov på vad som komma skall. Nästa utmaning eller test var på hela 20 minuter! Asså jisses! Jag kände bara det att det fixar inte min hjärna. Att pressa på i ett hårt tempo så länge är fasen mig inte mentalt enkelt ska ni veta. Phu! Men ja det gick ju iaf, men a det stämde det instruktörerna sa att vi skulle komma att lära känna oss själva mer i en sån här situation.